Två starka sånger i samma anda, om hur vi måste lämna all rikedom i döden
En fattig trubadur
Jag är en gammal trubadur
Som duger just till ingenting
Jag drager land och rike kring
En underlig figur
Jag sjunger mina visor små
För vem som gitter höra på
Min enkla livsfilosofi
Har denna melodi
Du kan ingenting ta med dig dit du går
Nej du kan ingenting ta med dig dit du går
Du behöver inga penningar
När du vid porten står
Och du kan ingenting ta med dig dit du går
Du kanske är en rikeman
Som samlar I en penningpung
Fast den för ut är stinn och tung
Du gnider och går an
En kassakista är din gud
Men så en afton får du bud
Och alla dina slantar små
Vad hjälper dom dig då
Du kan ingenting ta med dig dit du går
Nej du kan ingenting ta med dig dit du går
Du förvärvar dig för penningar
Ett enda litet år
Och du kan ingenting ta med dig dit du går
Jag är en gammal trubadur
Som drager land och rike kring
Och jag besitter ingenting
Av visdom och kultur
Men en sak har mig livet lärt
Att guldet det är föga värt
Så du som tror till guld och makt
Ska minnas vad jag sagt
Du kan ingenting ta med dig dit du går
Nej du kan ingenting ta med dig du går
Det finns alltid någon hungrande
Som invid vägen står
Och du kan ingenting ta med dig dit du går.
(Text: Cornelius Vreeswijk)
(melodin kan höras här)
När du går över floden
En liten fattig människa
du föddes av din mor
för att leva några korta dagar här.
Men snart är tiden mogen
och du lämnar denna jord.
Du går bort och kommer aldrig mer igen.
Refr: När du går över floden går du ensam.
När du går över floden lämnas allt.
Inga vänner följer dig,
rikedomen räknas ej.
När du går över floden lämnas allt.
De korta åren går så snabbt,
Snart lider det mot höst.
Med din stund på jorden ville du så väl.
Men vad hjälper det en människa
om hon vinner världen först
men ändå till sist förlorar sin själ.
du föddes av din mor
för att leva några korta dagar här.
Men snart är tiden mogen
och du lämnar denna jord.
Du går bort och kommer aldrig mer igen.
Refr: När du går över floden går du ensam.
När du går över floden lämnas allt.
Inga vänner följer dig,
rikedomen räknas ej.
När du går över floden lämnas allt.
De korta åren går så snabbt,
Snart lider det mot höst.
Med din stund på jorden ville du så väl.
Men vad hjälper det en människa
om hon vinner världen först
men ändå till sist förlorar sin själ.
(Text: Pelle Karlsson)
(Melodin kan höras här, vackrare i slutet av youtubefilmen med "En fattig trubadur" ovan)
Foto av Titti Spaltro
